Du är ansvarig för dina känslor.
Det låter väl självklart, men ack så svårt för många att förstå. Hippokrates upptäckte 400 år f.k att mänskligheten bestod av 4 olika personligheter eller sinnen. Det går jag närmare inpå i mina föreläsningar i stress, stresshantering och mentalträning. Men i dessa 4 personligheter pratar 2 ur ett faktaperspektiv och de andra 2 ur ett känsloperspektiv. Man kan alltså säga att hälften grundar sina tankar och beslut på fakta medan hälften grunda...r sina tankar och tar beslut på känslomässigagrunder. Jag tror att de flesta redan ser en viss konflikts risk.
Lite slarvigt kan man nog säga att de personer som lever i faktaperspektivet mer sällan grubblar över känslomässiga tillkortakommanden, vill säga man maler inte i huvudet meningar som, ”jag borde inte sagt så, jag borde inte agerat så”.” Fanns det någon risk att jag sårade nu”? ”Kommer han/hon att tycka illa om mig nu”? ”Varför sa han/hon så till mig” ”Varför tittade de så konstigt på mig när…..”. Jag skulle kunna göra listan lång, men jag tror att ni förstår vad jag menar. Merparten av de personer som pratar och lever i faktaperspektivet tycker sig ha en klar bild över vad som måste göras, hur det skall göras mm. Dessa personer har sällan några större problem med att se till att någon utför detta uppdrag. Dessa personer blandar sällan ihop det med känslor.
Ibland får man höra personer säga, ”ja men han sa det på ett sådant sätt att jag………….”. Visst måste man ta ansvar även som sändare av en mening, dialog eller ordväxling, positiv eller negativ, men man kan aldrig ta ansvar för hur motagaren väljer att tolka. De känslor som uppstår då, måste man själv ta ansvar för.
En av de sjukaste företeelserna jag vet är, svartsjuka. Svartsjuka uppstår vid två tillfällen, 1) när din partner har orsakat svartsjukan genom handling tillsammans med en annan person. 2) När den svartsjuka personen gång på gång misstänker och tror att partnern är otrogen eller har dessa tankar, helt utan belägg. För mig är det så att på punkt 1) hade jag inte fallit så djupt att jag hann bli svartsjuk fören min partner hade varit förpassad till utsidan av ytterdörren. På punkt 2) bör jag förpassa mig själv till en terapeut eller psykolog, innan jag förstör mitt och min partners liv. Man måste fråga sig varför man är med en person som gång på gång gör dig svarsjuk, är det du eller din partner som har lite otur när den tänker.
Enkelt, finns det inga belägg för dina negativa känslor, gör dig av med de tankarna och beteendet som ger upphov till dessa känslor. Finns det däremot både belägg och personer som ÄR upphov till dessa negativa känslor, gör dig av med dessa personer, för dem har du ingen glädje av i ditt liv.
Ta alltid ansvar för dina känslor, lägg aldrig ansvaret på någon annan hur du skall må, får då måste du be andra om att få må bra. Eller hur?
 

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Arkiv

Länkar

-

Etiketter